Idag på morgonen avrättades tvenne usla förrädare
Detta önskar jag, Den Belägrade Stadens Kansler
att Sigillets Bevarare skall anteckna i Stadens Tänkebok
Jag ser månens skiva, jag hör ljudet från trummorna
Korparna på taken tjattrar, de är hungriga på människokött
Hundarna på fälten skäller, de är hungriga på människokött
Flugorna vid vallgraven längtar också människans kött
I skogen De Svarta Ryttarnas folk som slår tusende trummor
De försöker skrämma oss till vekhet inför anfallet
I gryningens första timme kommer de med full kraft
Hopliter i slutna falanger bestormar Stadens murar
Vi slaktar dem med pilar, skållar dem i kokande olja,
Efteråt är marken täckt av deras vedervärdiga kroppar
Vid förra attacken skadades stadsmuren vid Grönsakstorget
Den förstärktes med sten, sand och kalken vi konfiskerade
Kalken hade gömts av byggmästare Enok Treucis
och hans vidrige svåger den syfilitiske Laurentius Bensoen
Kanslern skriver lagen, det är dödsstraff att undanhålla kalk
Kalken används för att begrava döda och förstärka muren
Kalken är stadens, kriget upphäver privat äganderätt
Detta krig är ju om Den Belägrade Stadens fortlevnad
O, jag hör ljudet av de långsamma förstämda trummorna,
de djävlarna slår i samma takt som människohjärtat andas
Men jag, den mäktige Kanslern och Stadens försvarare,
jag har omgjordat mina länder för att gå ut i strid
Vid förra anfallet lät fienden de döda ligga kvar
Jag sände ut männen, de högg huvudena från kropparna
De slungades sen från katapulterna mot fiendelägret
Ett moln av gråt och tandagnisslan steg mot himlen
Ha! De ska veta att vi är de starkare, de hänsynslösa
Nu är den tid då den veka kärlekssången måste tystna
Nu är den tid då den starke med svärdet formar sin värld
Efter förra attacken tillfångatogs ett dussin av dem
Inatt styckar vid dem på murkrönet, skriken ska höras,
sen skjuter vi kroppsdelarna mot fiendens linjer
De ska inte tro jag är vek, jag är Kanslern: Stadens Försvarare
O, detta ljud av de långsamma trummorna
Jag hatar detta ljud av de mycket för många
Detta långsamma ljud som permierar hjärnans kaviteter
Varför är jag Kansler och Stadens Försvarare bliven?
Jag längtar mina döttrar, ljudet av deras ljusa skratt
Jag längtar min hustru, hennes famn när tornugglan jagar
Gud, ge mig kraft att bli han som besegrar de mycket för många
Min vän hette Enok Treucis, byggmästare till professionen
Men Kanslern det är jag, jag kan inte ha någon vän
Nu går den vänlöse till vila, imorgon leder han Stadens försvar