Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

För vet du, älskade?

Inatt gör det lite för ont,
den där djupa sorgen tränger in i hjärtas vener.
Men jag vet att jag kan ta din hand när benen viker

För jag tror på dig, älskade

Jag tror på oss. Du och jag.
Ja, du och jag och dem eviga stjärnorna

För vet du älskade?

Jag såg dig igår, när du trodde att jag inte fanns.
Jag stod bakom dig, så nära.
Jag kände doften av ditt nytvättade hår,
det blänkte så fint i lampans sken.

Jag ser dig, älskade. Jag ser dig hela tiden. Vart du än är.

Och det gör ont ibland att se
Se dig göra saker hjärtat inte vill
Amor sänder för många pilar, onda pilar på mig.

Det gör ont. Ont säger jag.

Hjärtat sätter sig på tvären
Och dunkandet bildar underliga sår
sår på fel sida av kroppen.

Vet du hur det känns, älskade? Vet du hur det känns när plåstret inte längre hjälper?




Fri vers av Mimsen
Läst 240 gånger
Publicerad 2007-02-20 13:04



Bookmark and Share


  [ShadowWalker]
Jättefin!

Välkommen till sajten och ett tack för väldigt snyggt formulerad dikt med bra upplägg och en fantastisk bra känsla, man blev mer och mer indragen i de där inre ärren, orsakade utan sår...

Bra, jättebra!

*bokmärker*
2007-02-24

  devilsangel
JAG vet hur det känns när plåstret inte längre hjälper!
Jättefin dikt om hur smärtan känns
2007-02-20
  > Nästa text
< Föregående

Mimsen