lite kärlek, lite sönderputsat guld och vibrerande meningar
sönderknullad vänskap

orkar du mer ord?
jag är mätt och utsvulten och vill inte ta i vår vällust längre
för du vet att den finns

det står en oslipad diamant runt hörnet och jag måste gå
jag glider ur dina trånande händer och måste skrika
för att inte komma tillbaks

jag vill så gärna slipa glittret till fjärilar i min mage
men du äter mig till kvällsmat

krampar aldrig dina läppar?
efter år av upprepad mundiarré

snälla sluta krafsa
i ditt redan utblottade förflutna

sluta leta
efter orsaker att få göra mig
totalpenetrerad
genomborrad och
söndersliten
i småbitar

av dina sylvassa sätt
att manipulera mig