skrek jag
åt min skuggas
skrattande silhuett

till svar fick jag ekots tomma ord
och vindens stillsamma pust

förädare


grät jag
åt min spegelbilds
leende konturer

till svar fick jag våta tankar
och kramp i själen


- Varför vill du ha ont?
frågade du
- Annars vet jag inte att jag lever...
svarade jag


förädare
skrattade jag
då jag insåg
att den enda i rummet
var mitt ego