Nattens narr är klädd i orden,
helt naken på ett torg,
skådespelet ingen skådar,
och dräkten färgad utav sorg,


Nattens narr som står i centrum,
har en roll utan regi,
utan bjällrorna i hatten,
hörs inte clownens melodi,


Nattens narr som primadonna,
spelar pianot ingen stämt,
salongen som står tom,
vem hyser kärlek för ett skämt?


Nattens narr upphör agera,
själens ljus sen länge bränt,
ögonen har slutat tindra,
men ingen undrar vad som hänt,


Nattens narr har lämnat scenen,
speglar livets ironi,
Valet fanns att faktiskt stanna,
men alla bara gick förbi,


Nattens narr har slutat andas,
plötsligt faller en ridå,
fåglar upphörde att sjunga,
då narrens hjärta sluta´ slå.