Dina ord är poesi
porlande som bäckens vatten.
Dina armar runt min kropp
ger mig lugn och ro i natten.

Din personlighet är nyckeln
till mitt oupplåsta hjärta.
Din beröring smeker själen
lindrar stilla rotad smärta.

Dina andetag är brisen
som får mig vilja dyrka vinden.
Du är värmen jag vill känna
då kylan isar kallt mot kinden.

Dina ögon river muren
konstruerad utav dåtid.
Ditt sätt att le är som den gryning
som får en ny dag att ta vid.

Våra kroppar möts i kärlek
förenade av hjärtats slag.
Våra läppar möts i ömhet
smak av dig gör mig helt svag.

Jag vördar dig för allt du är
för att du lever, finns hos mig.
För att du står här vid min sida
och för att jag får älska dig.