Redan medlem?
Logga in
Åskådaren och Marionetten II~~ Linorna löper upp mot ett allomfattande mörker det omsluter honom helt, dockmästaren bakom sin dimridå Hur och varför han styr kan ingen förstå. Trådarna rycker och och musiken spelar av sig själv och även han dansar helt av sig själv Stannar upp, ställer sig på tå Det är enkelt att se vad han tänker på Det är han som styr och inte tvärt om Det här är hans scen Det här är hans sång Men han ser sig omkring, ser fortfarnade ingenting Stämmningen är allt densamma Gränserna är satta Hur och varför kan han alls inte fatta. Mörkret ovan hans strålkastare ser ännu mörkare ut Hans undran är allt densamma Botten är nådd Hur kan väl en pojke av trä göra sig förstådd? Vad annat att göra än att fortsätta sin dans? Förkasta vett och förneka all sans? Jag ska iakta honom noga ifrån min mörka vrå Jag betraktar honom, men varför? Det förstår jag mig aldrig på ~~ |
Nästa text
Föregående
Twobo |
