Någonstans inom mig finns ett litet hus
Någonstans i huset brinner ännu det ljus
Som tändes den där dagen då Du flyttade in
Det värmer nu mitt inre med lågan som är Din

Och huset bär en kappa av snö som föll i glömska
I väntan på den vår som blott var minnen drömska
Nu lever jag på hoppet från tider som har flytt
I väntan på att dörren ska öppnas upp på nytt