Sakta hamnar jag i en värld som ingen annan vill känna till
Och alla i min närhet försvinner sakta bort från min omgivning
De vill inte längre veta av mig
Och när jag kämpade som mest och hade klättrat högst upp
Så var det någon som bad mig att komma ner
Och försvinna bort från det goda

De sa att jag inte finns
Att jag lever i en värld utan gränser och drömmar
Det jag lever i är ingen plats där man hör hemma
Och jag håller med
Jag vill bara här ifrån

Men sakta lutar jag mig tillbaka
Och inser att jag inte hör hemma i denna världen av ondska

Jag har försökt med det mesta
Att ta sitt liv är inte så lätt som det sägs vara
Man måste ha modet
Och om man inte ha mod att gå till affären
Om man inte har mod att träffa nytt folk
Är det då meningen att man ska ha mod att ta sitt egna liv?

När psykologen frågar
- Irmelin, vill du dö?
- Skulle du säga att du skulle kunna ta ditt egna liv.
Vad vill han då att man ska svara?

Jag sa att jag kommer att dö ung
Och jag säger det fortfarande
Men jag vet inte om jag kan hålla det jag säger
För mitt mod måste byggas upp igen
Och denna gången inte rasa!

Som Emil sa idag:
När killar vill ta självmord så planerar dom allt och gör det på riktigt! Men när tjejer ska göra det så sväljer de några piller och blandar med alkohol. Och så blir det bara psyket i några dagar.

Är det jag som är dum eller stämmer det Emil sa?