Hon lever i skuggan
i skuggan av sig själv
den är
inte bara mörk och svart
den njuter av att
svalka
hennes hud

Hon äger en
sällsynt skönhet
som gör
att hon
kan smörja in sin kropp
med mina tankar
och kamma min blick
ur sitt hår
varje kväll

Jag ser henne
vilande i skuggan
sovande intill min längtan
drömmande
vildsinta drömmar
som hon
alltid älskat bäst 

Hon lever i skuggan 
ett barn av solen
den smälter oro
och väntar tålmodigt
att hennes skönhet
ska lysa starkt
och
att hennes kropp
ska sjunga
för oss igen

Jag vill vagga
hennes skönhet
till den ro
som hon är värd
en slags vild
och vaken stillhet
hennes egen del
av världen

Hon klär så bra
i dans och skratt
och med gnistror av klarhet
i den blick
som allting ser
Hon lever i sin skugga
men ljuset finns
för alltid där