Jag såg dig blöda, jag såg dig dö.

Jag kommer fortfarande ihåg det, det går inte att glömma av.

Hur din panna blev svettig och ditt ansikte blev vitt som snö.

Men en sak har jag kvar, halsbandet som du mig gav.

Och det kommer jag alltid ha på mig.

Varje natt ser jag dig, när du höll på att dö.

Jag kommer aldrig att glömma av dig.

Varje natt ser jag hur ditt ansikte åter blir vitt som snö.

På natten får jag ingen ro, jag måste göra dig sällskap.

Jag måste komma till dig, jag måste se dig.

Du var ett riktigt kap.

Jag vet att du vill vara med mig.

Jag går till bron för att dränka mig själv, så jag slipper plågan.

Plågan av den smärta som du skapade hos mig.

Jag hoppade mot det kalla vattnet, att ångra mig kom inte på frågan.

Jag stötte i vattnet och efter någon minut frös jag ihjäl, och nu är jag återförenad med dig.