Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Immobile



daterade lyxiga droppar

         jag bär dig.


                ¨

du förstår det drabbar mig ibland
din vanmäktiga gråt bakom
en stängd badrumsdörr
som mjuknat i det atmosfäriska trycket
av andras meningar
pseudobultar inneslutet

mitt hårt åtdragna liv

mjölkvägars
dekokta våldsamhet
synar orden utanföret; svält
svarthimmel
trång chiffong och

skiffrad sammet
var det sista jag kände

det svåraste att överlämna
bjärta klädnaden
mina inre vätskors vördiga miktion


åh, men du
vad har vi gjort med varandra


kanske är jag inte stark nog
att konsolidera mitt hjärta

oförsonlighetens hemvist
sköter du ditt
så sköter jag mitt
riskerar att kollapsa under sin egen tyngd


jag begär att klänga fast
djupet under mig
ett ensamt väntrum eller att förhålla mig
till impregneringen
av syner jag tvingas leva med

är döden vackrare i calcutta
så hjälper du mig
så hjälper jag dig

öppna vatten mellan vitas bräddar




Fri vers av Cattastropher
Läst 618 gånger
Publicerad 2007-04-21 21:05



Bookmark and Share


    ej medlem längre
ställer mig i raden av beundran inför denna dikt. BRAVO!
2007-05-03

  K*
ja, jag tycker att denna text är lite jobbig att läsa, och det är för att den griper mig så jävla hårt redan med \"jag bär dig\" - en stenhård kärna - jag bär dig -- äh , men du ... det är sjukt bra!
och jag känner gråten, den vanmäktiga den vi alla har hört bakom en stängd dörr... och ja , vad har ni gjort med varandra ..

\"är döden vackrare i calcutta
så hjälper du mig
så hjälper jag dig

öppna vatten mellan vitas bräddar \"

extremvackra rader
jag mattas helt av !
2007-04-23

  Sanchez VIP
I denna kommentar vill jag vända blicken bort från själva texten (åtminstone inledningsvis :) ) och framföra några ord angående bilden

Vilken bild! :) fantastiskt vacker, mycket känslomässigt laddad självporträtterande bild, nu är den i väldigt liten format och det går inte att se alla detaljer men det strålar ändå – jag kan inte förklara vad jag känner riktigt men det är intressant att du (för visst är det du på bilden eller hur?) har ögonen stängda – lovely!

jag förstår dikten som att
Det handlar om ett vägskäl i livet där vägen man redan gått känns (pga av igenkänningsfaktorn) lättare att inte skiljas från när det vägs mot den nya okända vägen och det framkallar en Immobile-känsla
”daterade lyxiga droppar

jag bär dig.” är det gamla och trots att det är utdaterad så är det fortfarande något man har inom sig

” pseudobultar inneslutet” är igenkännandet och erkännandet av att det är gammalt och förgånget


men som vanligt är dikten fullständigt öppen och jag kan komma att ”se” andra saker vid senare läsningar
2007-04-22

  aftermath
ord som konfektyr i ask
smakar gott
tar aldrig slut
2007-04-21

  Bubamara - Maria Zakrisson
igen
jag gillar dina ord och flödningar.
2007-04-21
  > Nästa text
< Föregående

Cattastropher
Cattastropher