HON HAR REST TILL ENGLAND.


lillasyster är så orolig. det överraskar mig, att hennes röst skulle låta så liten. ljuden ekar & skräller när dom färdas genom telefonledningen. när jag pratar med henne på telefon sitter hon i en husvagn på en ridskola i cambridge.


***


turisterna kommer in på en lång rad med sadlar & hjälmar & ridspön. dom är röda & ömma ända in en bit under det vita tyget på t-shirtarna, dom färgranna trycken: rhode island & gran canaria. öarna som öjämna färgfläckar under texten. det luktar starkt av svett & solskyddsfaktor, dom pratar ivrigt om södra wales. hästarna väntar i sina spiltor.

turisterna & ledarna leder ut hästarna i volten. solen lyser starkt skuggorna trängs vid allas fötter. överallt gula färger som sönderfaller, dagen är helt sönderbränd. hon står i mitten med chaps & en urtvättat lila doorströja.

genom luren från england, \"jobbet är fint jag får vara ute mycket chefen är snäll.\" hennes röst låter elektrisk & liten igen. \"jonas, hästarna jonas.\"


***


en annan sommar för länge sedan, solen nyper i kinderna himlen är hög. jag sitter i timmar på en stol med en handduk över axlarna, med handen framför munnen & laddar inför en riktigt stor slängpuss. men håret hamnar fel, det fastnar i gräsmattan. det bärs hela tiden bort av trastar, katten gömmer sig i buskarna & tar en som hon släpar in i köket. jag försöker fylla handkupan med så mycket utandningsluft som får plats. håret under det ljusa är mörkt & kliar

när djuren i ladugården dog: lukten av kors rädsla. stora fläckar av diarre på klart lysande blå overaller, fläckarna blev bara större. vi bildade två mänskliga staket mellan ladugårsdörren & den öppna bakluckan på djurtransporten. vi. erik kristina signe jonas. en tunnel för djuren att gå i. erik tog svansarna i ett hårt grepp, vred upp dom. runt roten vreds dom. satte axeln till mot kornas höfter & skiftade tyngden framåt, sköt ryggen uppåt. det var då djuren släppte på tarmarna. efteråt torkade pappa sig i pannan med baksidan av handen.


***


lillasyster andas i luren att det är nått fel på hästarna. dom är så mörka mot det ljusa spånet så stora säger hon, dom pissar alldeles för stora mängder, spånet färgas gult. det är nått fel på hästarna, dagen innan blev hunden hjältrampad. dom ska ringa veterinären.


***


mamma/pappa.

mjölkpaketet lyser rött på bordet. vi har ännu inte gått över till mellanmjölk. mamma häller upp ett glas tjockt flytande mjölk & dricker några klunkar. hon tittar på oss. hennes barn.

pappa ringer när han vill ha besök. vi åker dit för att titta på video & äta hamburgare som han värmt i stekpannan. en dag är mamma med. hon & pappa dansar inne i huset medan jag & lillasyster sitter ute. fönstren är öppna, volymen är hög. det låter som vi skulle sitta inne. pappa har en ny stereoanläggning.















GÅRDSPLAN.


kristina har en storblommig klänning på sig, hennes fingrar har en egen melodi. det är så jag brukar tänka att den melodien måste ta sig ut. att hennes fingrar sprätter fram & tillbaka över rattgummit. fönstret är lite öppet, på täckterna blänker traktorer.

(erik som lyssnar på di smau jordi & dire straits i traktorn.)

vi kör så snabbt att ljuden inte hörs genom fönstren. fingrarna fram & tillbaka över ratten. det har slutat låta inne i bilen också. bara fingrarna över ratten & läderimitationen som gnisslar när jag & signe vänder oss i sätena & tittar ut. två tärningar dinglar från backspegeln det luktar fränt av wunderbaum fast den inte hänger kvar längre. \"mamma jag mår illa.\"

gruset knastrar under däcken när vi svänger in på gårdsplanen. erik kommer ut på gräsmattan, han luktar billig stark duschgel. kristina & han håller om varandra. jag & signe springer ner & tittar i den tomma ladugården. tittar in i tomheten.