Jag tyckte mig se ingången till himlarnas port skymta

Bakom mörka moln, änglavita leda mot en skymt himmel

Så blå så det enbart kunde vara himlapalatsets blåa
Tyckte mig se en skymt av vita fladdrande fjädrar

Rörde himlen med mitt finger för att se molnen följa min rörelse

Dock inga fjädrar utan en liten varelse skymtade och dolde ljuset för mig
Ilskan bubbla för att lika snabbt förtina

Den lilla varelsen landade framför mig med ett ljus starkare som kunde göra solen själv avundsjuk men utan göra mina ögon blinda

Vidröra för att hamna i ett ljus som trängde in i varenda mörka lilla vrå i min kropp och själ ...