först sången om inträdet i våra kammare

15 maj 09.03
Nu sitter jag på tåget på väg till dig
6 TIMMAR kvar

och bladen från min tunga som inte längre häftar fast
vid allt som sen har hänt

när pansarvingar sköt skott och skiftet bytte jord
redan död och återfödd så tömdes jag och fylldes
ända fram tills dagen då du kom

den suckande lungans flämtande toner kring våra väsen
och jag gick över en bro
där lejon med tysta ögon gav vägen för lyckan åt oss
och jag gick så fort jag kunde för det lyfte och jag strömmade över
jag höll dig vid mitt öra när du skrek att det lyfter nu hör du

JAG SJÖNG DIG INTILL SOLENS FÄSTE
DÅ MÅNEN VAR I FAS
med frisören parfymören och skräddarens nålar därbak

har han jobb ja har han barn ja är han skild ja
det blir på riktigt sånt
och jag sjöng hello
simbassäng
saluhall
miss mary of Sweden
nkboy hej
tvagerska
och inte glömma ikea
och så det sista på konsum när jag fattade att jag inte hade några pengar kvar att köpa mat till dig
men annars ansåg jag mig rustad
fastän skräcken höll mig vaken under tio dagar tio nätter
att jag inte skulle tycka om dig
att du inte skulle vilja ha mig
att det inte skulle bli något mellan dig och mig

-2-

och som jag sade ta dig i kragen
för hur jag såg dig blekgrön
på darrande ben med vilt uppspärrad blick
då du kom tillmötes på en perrong bredvid ett tåg

jag sa ta dig samman nu
och slukades av dånet när kassakistan låstes upp
och ridån med jordens rassel drogs isär
det varde sånt ljus omkring oss där

vi tog oss aldrig samman efter det

när du kom var alla säkerheters fullbordan
allt som var bestämt allt som var jag
allt som var du kom emot

efter sex timmar i en första klass kupe
utan ens en kaffevagn i sikte skulle reklameras
hade det kostat ettusentrehundrakronor något
så utsvulten var det minsta man kunde säga att du var
och läpparna var stela och vita med intorkade ränder omkring
jag tänkte att jag måste slicka bort det där

jag tänkte att jag måste kyssa dig

jag tog tag i en dyrbar skjortkrage den var ljust duvblå det var Dahlin
och jag lyfte dig i nacken som ett byte ruskade livet in i dig
så dina ben vek sig och du höll krampaktigt skinnjackan alldeles välartat över högerarmen när jag förde dig genom staden på din vänstra sida;
den som vette mot min egen animerade siluett

och du berörde mig att vara så du gjorde mig gråtfärdig

-4-

det var omöjligt att korsa gatorna där människor sprang
men till slut satte jag dig på en bänk på en borggård där kullerstenarna snubblade
för solen lyste på oss; den gjorde det den lyste upp ditt vetefärgade hår och det måste åtgärdas det måste fullkomnas och jag började knäppa upp alla välstrukna klädnader efter förklädnader och det luktade varg

så lång väg så långväga och spåren i ditt ansikte dit som djuren går gick inte att ta miste på det luktade varg och mina lår var redan blöta när jag känner vargars lukt finns ingen hejd den är barrskogens och myrens hälsning till mig

så kysste jag dig och du blev till

det som var du tittade inte bort jag hade inte hört dig säga många ord hittills mest läten och dreglet som förut torkat fast var nu försvunnet i min vidöppna strupe jag ville inte släppa dig du skulle ju komma att bli min like jag ville inte röra mig en tum då det kanske skulle få dig att gå; så ville du ha något att dricka jag vill ha att dricka och jag kunde ha simmat eller muddrat hela älven av glädje att få släcka din törst fast jag helst ville få dig att dricka mina ådror sluka mina läppar och inre organ


det var inte många steg men vägen var oändlig och jag visste du tittade efter mig då dina ögon satt på min stjärt och jag visste det när jag reste mig så jag putade med det jag lyckades åstadkomma på vägen till vattnet; det fanns i en kran som rann men jag köpte det på flaska för säkerhets skull och du drack dig otörstigast av oss just då för en stund sen började det igen att slå .

vi tittade på mina kort där jag visade upp mig naken bara för dig som planerat för att IRL få se synen av dig titta på dom och jag kände på dig jag tog på dig och tog dina händer i mina de var varma och torra så jag stoppade dom inåt mina skrymslen där gräset stod högt och tog emot din puls den var nu purpur dina käkar tuggade och rann .
och du sade inte många ord men jag släppte dig inte

och jag började att gråta när du tagit dig in till mig där på bänken med tungan läpparna på högra sidan om befästningen då när du ätit dig ända längst in och jag öppnat halsens strupar och lock alla centraler för minnen lampor rödljusgrönljus blåljus och rentav gult flöt samman till ett enda flödande sken när jag så vibrerade sönder och kärleken äntligen kom den satt framför mig och gråten som skrämde dig gick inte att hejda hur skulle du veta vad som fanns därinne och hur det var jag ville ju inte förlora dig nu jag älskade dig redan som jag sa och då måste jag få veta

utan att lova någonting sade du men jag hade öppnat dörrar i dig som du inte visste fanns och att du ville leva resten av ditt liv med mig men först måste vi träffas mer
jag har aldrig älskat någon i mitt liv förut sade jag
och du tittade inte bort
så gick vi mot vagnen och gick av igen och
jag glömde min ryggsäck och släppte så taget om mitt liv