vaknade en morgon
med solstrimmor i mitt hår
med leendet på läppar
tanken slog mig
äntligen är det vår

jag sträckte på min kropp
värmen snuddade min själ
jag ville skratta högt
och skrika rakt ut
jag kände mig som en frisläppt träl

men morgonen skulle ha stannat
i sängen där jag ensam låg
för när jag sedan steg upp
så tog lyckan slut
under tredje vagnen på ett tåg


kan ändå säga
att jag lycklig dog
för tåget det kom fort
och smärtan kändes knappt
det var blott två sekunder
då jag just förstod