han säger att andarna
är snälla
men olyckliga och att jag
inte skall vara rädd

samma ögon
sammetsögon

och så jag darrar

han säger att snittet
inte smärtar och drar
ännu ett

och jag

så jag darrar

samma ögon
döda ögon

jag söker mig bortåt
åt kanalerna
åt broarna
hesa skrik mot molntyngda nattskyar

andarna vill bara tala
andarna vill bara lyssna
och jag undrar om de hör mig nu

jag träffar män
jag en gång
brytt mig om
pupiller som vidgas och jag
skrattar

samma ögon
blå ögon

små män
med små liv
jag en gång
lyssnat till


nu präglar andra minnesbilder
mina ögonlock
och

inget har någonsin
smärtat som
det röda
pulserande

en annan människas kött

jag kan le åt
tårar som flytt

jag är en annan nu