Det första jag skrev, och som alla vet byggdes inte Rom på en dag
En önskan om ett värdigt slut
När tryggheten känns som störst är den alltid långt borta
En knöl i bröstet eller en klump i en aorta
En älg mitt uppe på vägen
Eller en våldtäktsman som blivigt benägen
En psykiatri som är ett skämt
Han använde bilbälte nästan jämt
Han som behövde vård
Kände att marken var tillräckligt hård
En man styrde sin bil med två promille
Det blir ingen mer jul för deras lilla kille
Hon skadade familjens heder
Han följde bara religionens påstådda seder
Hon förstod aldrig att han var den rätta
Genom sin kniv fick han sin hämnd mätta
En man med blinkande bälte på bussen
Snart ska rättvisa skipas vid Slussen
Han sparkades till döds på grund av sin färg
Av usla kräk utan ryggmärg
Med en världsbild så skev
Skickar dem blinda pulverbrev
Hon som fick sista platsen i vårdkön
och han som blev förälskad i samma kön
Båda fick de betala med sina liv
precis som alla de som smittats utav hiv
Samma nål till nästa sil
På livets väg jag kör min sista mil
Somna in efter tablett nummer sju
Vi kommer alla att dö, men varför just nu?