den där sjukdomen
/sjukdomen/
kan komma gult
själv har jag gått bort
solen slår sig gent
bortslickad vass

upphettade som
stenblock lossar horisonten mig
låter hans lösgjorda läppar
smaka mitt svarta bröd
omsluta formen där
grobladet pulsar

patetiska löpa vi eld

spinner off din

vilja från mörkt

ett fribundet stygn krusar nu ödet
chokosvarta läder leder ut från dom

gröpena

det bästa för mig
är att sterilisera lukten från
jorden där kåpan
bidat tid utanpå
släcker öppet in
luften vi joniska delat
passerar genom där
eld slocknat
halmstrån kring
rymdbokens sond
min tysta kunskap vet allt om dig

frätt illusionens väsenskilda tecken
gnidits i bark och utplånats i snön
sa hon var enda sättet

klargråten
mig
behovet av vatten

du hade helt rätt

när patrullen skockades kring natten
skalade dränaget interiört

vårt värde likt matvrak


tömda
buktar pre destination

sängen solvälte vår enda kapten ombord

och fåglarnas folkslag up to date
ber om att få bli levda


viktlös i min egen core
omgiven av rosor
nektarberusad

snörat fast guldskorna på
gåvoskänkt mark