jag trycker på play
och nostalgin kväver mig

jag önskar att jag kunde
se förbi det som var
det som blev
det som är

men du blinkar frenetiskt
varje gång jag blir online

dina ord
svämmar över
och jag lyssnar
lyssnar
lyssnar
lyssnar
men hör inte

och mina ord
vill vara stora
men jag tystnar
tystnar
tystnar
tystnar
för du är rädd

för vad jag ska säga
för om jag ska påminna dig
om
hur du pratat sönder
det vi haft

och som jag hört
att kanske är det bara jag som blundar

eller
kanske är det jag som blundade
men plöstligt öppnat mina ögon

för att se
hur du blottar dig
för vem som helst
hur som helst

och till vilket pris som helst

kanske är det jag som är bitter
för att jag aldrig mer
vill förfrysa mina fötter
efter spanskt vin
på en strand
vid en camping
med dig