Fader Jörgen, en avgudad man

Morfader Nils, ett bortglömt namn

Älskade Daniel, en passionens famn

Förskolefoton tagna på trappor

senare demolerade till stoft och grus

Fader lämnar moder, barn och hus

De kämpar strider med advokater som svärd

Mamma och pappa leker detektiv

tävlar om oss barnen i skilsmässodyn

Tårar fällda åt alla håll

Och vi skapade vårt alldeles egna Noaks ark

Det var omöjligt att finna varandra utan mark

Utan att vara stark

Morfadern min lämnar världen

Blir till en duva

sträcker sig efter himlen

och når sin moders hand

Lämnar min strand

Men mitt hjärta växte gälar

nådde honom även genom hav

Och jag fann min morfader igen

Tog honom hem

Och han är inte längre glömd

för alltid

Pojken Olsson, Daniel min manna

Jag bad dig att stanna

Men du lät mig gå

Men det var då

Nu är vi tillsammans hand i hand

Horisont och himmel

Alla löften skrivna i sand

Fadern min gav oss dockor i händerna

Kramar om kvällarna

Försökte göra upp för den tid som gått förlorad

Men greppet blev aldrig starkt nog

Och världen ryckte mig ifrån hans endast välvilliga armar

Och en dag önskar jag så må finna dig pappa

som jag fann morfar genom haven och dimman

Ty han är här igen

och jag jag överlevde döden