Startar grupper på två

när min familj ropar

att de sina händer ifrån mig måste två

Varo jag en sådan börda

att de min enda trygghet måste mörda

min familj och mitt hjärta

sprucket öppet och molnen på himlen

verkar inte vilja lätta

och inte heller verkar du

kunna skingra min smärta

den är satt denna gång

som ristad in i betong

Ängeln i graven brevid min

brukar ge mig kvällskurser

om hur man hanterar smärtan

som efter döden blivit kvar

men det får mig bara att gråta

och regnet upphör inte på flera dar´

kan ni någonsin förlåta mig

för att ha spolat era hjärtan från stranden

eller faktumet att jag ännu håller mig kvar vid era händer

Men jag lovar att ge mig av

så snart jag kan vara död

utan att himlen gråter