Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nomadkärlek

Var befann sig mina tårar innan du fann dem
i dina händer?
Vilka vägar har längtan färdats, vilka vattendrag har saknaden
dränkt sig i innan den funnit sin fristad
i ditt hjärta?

 

Och människan - hur mycket måste hon vänja sig vid för att kunna leva? Vilka ensamma nätter blir till hetsiga dagar bara för att en övergiven kvinna önskar det så hett? När blir en resande bofast, när återvänder flodens vatten till källan? När är dina ögon tillgängliga för min förlorade trygghet?

 

Kan du glömma blodet bara en stund - det som skapar din trängtan efter fjärran länder
Kan du stanna med mig bara en stund - inatt vill jag att mina vida kjolar ska fladdra i dans, inte i jakt efter dina fotspår som oftast bleknar med morgonljusets uppvaknande




Fri vers av Jess81
Läst 483 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-06-25 22:29



Bookmark and Share


  Don Jorgé
Mycket bra skrivet med fint språk och tydliga bilder. En lite sorglig dikt, men mycket bra.
2008-09-17

  Michaela Dutius
Mycket stark dikt med tydlig symbolik och svepande rytm
2007-10-16

    Strawberrygirl
Like it! Du är grym på att hitta de rätta orden.
2007-07-16

  Maria Zena Viklund
Gillar, mycket!
2007-07-14

  Mikael Lövkvist
Åh vad vackert du skriver, Marina. Du har verkligen funnit din berättar-röst.
2007-07-11

  jerker
Gillar de, särskilt andra stycket underbart och darra.
2007-06-25
  > Nästa text
< Föregående

Jess81