Sitter i skräddarställning och lyssnar på beatles

Love Me Do, så där riktig tidig och oskuldsfullt,

Spröda och hesta röster

Från outnyttjade legender

långt innan

dom ens lärt sig skriva autografer.

En evighet från nu, en livstid innan mig.

Men ändå lika färskt som

tonårskillars skränande i

skolkorridorerna.

Gud, så abrupt livet är,

man blir ju rädd.