denna tid
gryningar dragna ur marken
nya dagar som moln på den himlen

och man ville älska lite
var lite nära

men hålet
för djupt att äntra
och havet
för svart att segla

denna sekund
tycks tiden ha stannat
inne i ögats mitt mot dig


men handen
förlamad i sten
och brevet
kom fram men försent

så adjö innan vi möttes igen