Lurendrejargränd
ligger inte långt från
Ystads teater


sången så bekant
nådde mig utan tanke
en plötslig glädje


kvittrande skaror
flög kors och tvärs på gården
där svalorna bor


bibehåller min jämnvikt
trots återresan mot kylan
vind svalkar tårar


i sol jag vandrar
längs med krusat vatten
spårar försoning


envisa måsskrin

söker ron efter resan
ser vassen hör hav


puppan kämpar
förvandlar sig till fjäril

i våt sand