Ikväll klär jag
mig i
dina ord. Låter
dem täcka
hela min ärrade
kropp,
bränna bort min
fulhet som
salpeter
mot min hud.

Ikväll gör
du mig
vacker, kysser
mig
perfekt.

Kring foten
skaver inte bojan
mera nu, och
ryggen
har slutat klia. Jag
känner såren
läka, pulserande.
De har slutat
vara.

Utanför fönstret
faller
himlen, eller så
är det
änglar. Rakt
ner.

De vackraste
kropparna är de
som faller, som
släppt taget, slagit av
kedjorna. Ryggen
kraftigt böjd
bakåt, bröstkorgen
hävd, ögon
som skriker av rädsla och
frihet.

Precis så
faller änglarna nu,
utanför vårt
fönster.
Ikväll

Ikväll när du klär
mig med dina
ord.
Ikväll när du älskar
mig vacker.

Nu när
du får min
kropp att
falla.
Med dig.