Så syntes du mig en gång
stående mellan lava och äppelblom

en bärnsten i din hand

jag såg en tusenårig humla
skymta mellan din tumme och din hals
och strök dig in i närvaro

men jag såg aldrig
klockpendeln i rörelse
endast en vindil
som sökte sin väg
i skarven mellan förening
och förgänglighet

kanske var vi endast skuggor
i en ljusreflexer som som skymtade
men aldrig riktigt fanns annat än
på varsin sida av två liljeblad.