Anne Frank

Hon fick utstå mycket. Förrutom att gömma sig hela tiden eller att utstå med dom andra sju som också gömde sig från natzisterna så fick hon aldrig gå utanför dörren på nästan två år. Jag tycker att det låter svagt att säga att jag tycker synd om henne eller att jag sörger henne. Det gör jag men det är fortfarande för svaga ord. Hon ville leva vidare, bli en berömd författarinna eller journalist men dom blev förråda av någon som jobbade i magasinet. Att hon skulle leva vidare trodde väl att hon inte skulle göra det när hon bev bortsläppad av polisen men det gjorde hon. Hennes far, Otto Frank, övdelevde och lät hennes dagbok publiceras för att få fram budskapen som Anne ville få fram. Hoppas att folk läser den för att förstå vad som kan hända om man inte hindrar det. Att folk dör i miljontalsvis bara för att dom har en annan tro än sig själv. Det är hemskt.

Snälla alla som läser detta: hedra Annes minne med att läsa boken och minnas henne för det var hennes önskan! När ni läser boken hedrar ni inte bara hennne utan alla som dog i kriget.

Bild på Anne: http://www.jbs-anne-frank.de/BILD/anne_frank-portait.jpg