Våra trädgårdar under asfalt,
äppelträd och evig perenn
sträcker sig mot ljuset som försvann.
Borta är bersån där de gamla satt,
och plötsligt har jag en plats mindre
att minnas dem på.

Ni river på helig mark.
Under kors av glasspinnar
vilar vildkatter, akvariefiskar
och alla våra mjölktänder.

Så minns mina ord.
De kommer tillbaka.

Plåt och gullfiber
ersätter inte ostraffat timmervägg
som tätats med nyheter
från ett annat årtusende.

Hasande ljud, ett jamande som skär genom ben och märg.
Upprivna påsar med kattsand.
Små bett i lite olika frukter och karameller.

De kommer att spöka i era varuhus.