Där kvällsstjärnan gnistrar
lyser som klarast
när mörkret faller och månen ser
vårt hemliga möte.

En daggfylld äng vår bädd
djupt i den mörka skogen
dit ingen kan finna stigen.

Kärleksbeströdd vägen vår
där ingen fot satt sitt spår.
Dit där vi förlorar oss i varandra
drunknar i våra gnistrande nattögon.

En längtan en omfamning
som en oåtskiljbar kraft
håller oss samman.

Där vi blir du blir jag blir ett.
Allt smälter samman du jag tid och rum.
Inget nu inget sen.
Bara ett för evigt
helt oskiljbara!