Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hoppsan sa haren då bakbenen domnade bort

eller så var det helt enkelt den dagen
då regnet pressade grodan mot marken
och älgen skavde sina horn mot rönnen
där bak, du vet i min trädgård

Jag minns faktiskt inte
för huvudet värkte
av för mycket sol
och magen värkte
av rutten fisk
och benen värkte
eftersom jag ramlat ner för 8 jäkla trappsteg

när posten kom den dagen
skrek jag åt brevbäraren
alla kunde ju se att han var ett miffo
varför annars skulle han se ut som han gjorde
kepsen bak å fram
vuxna karln
jag önskade mig en dobberman
en som kunde tränas i att bita just brevbärare
och dess gelikar
istället fick jag nöja mig med ett bett i foten
av den jävla igelkotten som bor under bron

den kvällen ramlade jag upp för trappen.

VISSTE du att det var möjligt
att ramla uppåt?
Det visste faktiskt inte jag
och jag är ännu helt facinerad av händelsen
det tog ont
jag blödde som en slaktad gris
och benen domnade bort

h o p p s a n

utbrast jag medan jag stirrade på regnet
en groda kladdades mot vägen av en BMW
och älgen fastnade i trädet på vägen förbi
min gamla rönn

min sista tanke
innan evig sömn var

fan
att jag inte hade en dobbermann
som gick träna upp att bita brevbärare
och dess gelikar

 

 




Fri vers av Xena
Läst 335 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-08-13 16:20



Bookmark and Share


    ingvar VIP
BEr så mycket om ursäkt för mina felstavningar (är väl för trött, kanske).
2007-08-14

    ingvar VIP
Ett härligt begrepp: att \"ramla uppåt\"! Du skriver drievt och läsvärt!
Ingvar
2007-08-14
  > Nästa text
< Föregående

Xena