Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

SKULDSPIK

Jag har en spik
av skuld mellan revbenen
till mitt hjärta
jag hamrade dit den själv
den här gången
det gick väldigt fort
och lätt

Den drivs djupare
av mångas blickar
kanske så djupt
att den inte längre syns

Jag har försökt att
dölja den med små blommor
men de faller alltid av
och blottar på nytt
det blodiga huvudet

Men jag har vant mig
vid smärta förr
men inte lärt mig
hur man värjer sig mot hat

Vi har funderat
lite vagt att dra ut den
men risken att förblöda
är för stor

Så nu hänger jag
gosehandduken och grytlapparna där
så den
åtminstone är praktisk.


 




Fri vers av Jan Linderoth
Läst 554 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2007-08-22 15:01



Bookmark and Share


  aol
poesi när den är på topp
2007-09-28

  Yvonne
Min första reaktion var \"usch då så hemskt att känna sådan skuld\". Och hat, nej inte kan man värja sig mot sådant. Men avslutningen känns fin. Mycket bra skriven dikt som går spikrakt till hjärtat, en dikt man minns.
2007-09-08

    Ros
Man är sin egen ångest och tillåter den blott själv?

Jag kan relatera.

Jag niger och applåderar.

Bra skrivet!

//Ros
2007-08-26

  glittertindra
underbar text... skuld och hat.. hur kan man värja sig mot det... men grytlappar fungerar bra för att skydda... finurlig lösning... :)
2007-08-25

  danshäxan
Hej!
Jajamän vilken skitbra text.
Flera starka fromuleringar och du håller
ihop temat bra. Se mina kommentarer inom parentes.
/ danshäxan
SKULDSPIK

Jag har en spik
av skuld mellan revbenen
till mitt hjärta (bra intro- öppnar tydligt)
jag hamrade dit den själv
den här gången (STARKT!- gör vi alla från och till)
det gick väldigt fort
och lätt

Den drivs djupare
av mångas blickar
kanske så djupt
att den inte längre syns (hjärtesmärta = behov av att gömma sig)

Jag har försökt att
dölja den med små blommor
men de faller alltid av (de här tre raderna ovan är fantastiska)
och blottar på nytt (behöver du de här två raderna?)
det blodiga huvudet (kanske tätare utan?)

Men jag har vant mig
vid smärta förr
men inte lärt mig
hur man värjer sig mot hat (hm.... vad har denna person gjort?)

Vi har funderat (vi?.... intressant)
lite vagt att dra ut den
men risken att förblöda
är för stor

Så nu hänger jag
gosehandduken och grytlapparna där
så den
åtminstone är praktisk. (vardagsnära slut....skönt och praktiskt)
2007-08-23

  charlotte hedendahl
Bra och sorglig med en humoristisk avslutning!
Betyg 5
2007-08-23

  Vilsen Annette-hittar vägen
Ont
sorglig
och ändå humoristiskt!
Härlig text!
2007-08-22

  Angeldust
Det gör \"ont\" att läsa det här, du sätter orden perfekt.
2007-08-22

  isabel louise
mycket bra skrivet! härlig känsla och bra slutkläm!
2007-08-22

    sunnanvind
Väldigt bra skrivet! så bra att jag bokmärker*!
2007-08-22

  Maria Zena Viklund
den här älskar jag, bokmärker!

men inte lärt mig
hur man värjer sig mot hat


Nä smärta klarar man med Hat? ja hur värjer man sig? de är som mördarbakterier, äter upp en inifrån, som en gasell? vad fcik jag nu det ifrån, ja ja, men den här var väldigt bra!
2007-08-22

  devilsangel
Suveränt skrivet om skuld! *bokmärker*
2007-08-22

  Catrin
Jag säger bara sanslöst bra!!! tårarna rinner längs min kind och håret reser sig på armarna. Tror det är bland det bästa du skrivit! Bokmärker och applåderar!!!
2007-08-22

    ej medlem längre
Den här känns! Skuld är man alltid själv skyldig till men du tycks ha distans till den. Mot hat kan man ej ngt göra, tror jag men önskar att jag har fel...
Underbar poesi a la Linderoth!
Bokmärker!
2007-08-22

  Sanningsägaren VIP
Å denna... jadu vännen...
så ont det gör att läsa
men så varm jag blir av slutet
du berör med dina ord...
Tack för denna
Åsa
2007-08-22

  Cris
Det är alltid bra att finna någon användning. Det känns bra!
2007-08-22

  kata
underbar .__.
2007-08-22
  > Nästa text
< Föregående

Jan Linderoth
Jan Linderoth