Du säger att det finns ingen

som tvingar dig att stanna

du stannar kysser ömt min panna

men bakom min rygg du fäller tårar

ber till Gud om att få slippa ha ont

Du säger att du älskar mig

att du aldrig vill lämna mig igen

att du en dag hoppas på att få mig

att stanna i ditt hem

låt det bli vårat sa du

Så varför lämnar du mig nu nu

hela tiden om och om igen

Vår historia går i repris och tårar faller

regnet faller och vi båda faller bortom räckhåll för varandra

men någonstans fortsätter våra händer att greppa

och kan aldrig tänka sig att släppas

Du säger att du älskar mig

så varför gör du allt för att komma bort ifrån mig

Det enda här som fungerar är våra hjärtslag

och smärtan de vibrerar i varandras närhet

tillsammans dör vi

men ingen av oss

vill lämna

den andra