tystnad
och sedan telefonsignalen
entonig, pipande, envis
väcker mig
ur den tysta gråten
telefonsignalen
för mig att skaka mer
plötsligt frysa
känna hans händer överallt
telefonsignalen sticker
som tusen nålar genom mig
det gör ont som tusen nålar
tusen tusen tusen nålar
som sticker sönder mitt hjärta
punkterar varje hjärtslag
jag vill bara slå sönder spegeln
och mig själv
i tusentals små splitter
när telefonsignalen återigen skär
skär och krossar
alla små bitar av trygghet
skärvor av liv
för livet kan vara så vackert
men nu, ligger spillrorna och skrattar åt mig
hånar mig
telefonsignalen hånar
skriker åt mig
att nu ringer han igen
och blir galen av ilska när du
du inte svarar
och hatar ännu mer
ditt svaga hallå
när du med darrande händer
lyfter den där satans uppfinningen
som gör dig livrädd
varje gång
den yttrar signalen av
hat, skam och rädsla
en skärande signal
av ditt förra liv
ditt liv som han slog
i tusen bitar
slog
med hårda
hårda slag
slag som dödade
nerver
kött
och levande hud
det som då var mitt
är inte länge mitt
utan hans
han som jag älskade
men som slog sönder
allt
du det var nog ditt fel