Det fanns inget mer att säga

Allt var redan sagt

Men ändå

Hjärtat ville skrika ut

Tomheten

Som borrat sitt hål

Det brast den dagen

När du kom nära

Och sa

Det fanns inget mer att göra

Livet var redan på andra sidan

Bortom

Onåbar

Fruktan hade lagt sig att vila

Kvar fanns ingenting

Ofruktbart

Men ändå

Där i det bottenlösa

Utan ord

Utan liv

Bäddade jag med

Fårskinnsfält

Lade mig till ro

Somnade

I sällsamhet och tillitstro

För att vakna

Förunderlig och avsaknad

Av vad som brustit

Växt ut till kärleksknopp

Fylld av löften om kommande vårar.