Han väckte känslor
hos henne
som hon trodde
hade somnat


kunde man säga
att hon blev blixtkär



ja det passade bra

det var ett uttryck
som aldrig någon
brukade förstå ändå



och hennes tidigare
blixtkärlekar
hade alltid väckt både
förvåning och bestörtning



hur hon tittade
så kunde hon inte se sig mätt


hon kände hur ögonen log
innan dom ens
hunnit fram till föremålet


det måste vara riktig kärlek
i det här mummlade hon


första gången hon såg honom
var förra lördagen

hon kom cyklande och plötsligt
bara stod han där

men nej
så där lättflirtad var hon inte


den kan jag vara utan
tänkte hon

och det var då hon insåg
hur ogin hon blivit mot sig själv




hela veckan hade
hon honom i tankarna
hans hållning hans leende


så när det blev lördag igen
tog hon cykeln för att se
om han möjligen var kvar

hon såg honom på långt håll



där stod han
med händerna på ryggen
lite bredbent och barfota

med blicken fäst på något
hon visste inte vad


den här sa hon
har jag tänkt på hela veckan


jaså
sa damen bakom lopppisbordet
ja den är lite avskavd och det
fattas något på det gröna som han står på

men man kan ha den
stående bland blommorna

tror jag hon sa


tänkte mest på att jag skulle hem

och tillverka en prinskrona
till en halvmeter hög figur
föreställande en pojke

som står i röda kortbyxor
och väntar på att få bli prins