Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Just countine to read...! Spänningen börjar ju...!


Marco Polo - Tobias *pals* Sixten? Del 4.2


– Tobias? Ä du vaken?
Tobias bara grymtade och lade armen över hans ögon.
– Nu är jag det…
– Bra! Vakna då!
Tobias kände igen rösten som Sixten och undrade ett ögonblick vad han gjorde där medan han sakta öppnade sina ögon men kom på sedan ögonblicket efter vad som hade hänt kvällen innan.
Han såg Sixten flinande stå vid sängkanten med en bricka som den perfekte betjänten. Eller pojkvännen, tänkte Tobias.
Han reste på sig från liggande till sittande och såg att Sixten hade gjort te och rostade mackor med marmelad och dessutom hällt upp jordgubbsfil med russin i som han brukade alltid ha på helgerna.
Som pricken över i: et så var det också en ros i en smal vas stående på brickan. Tobias bara flinade och såg att det var en ros från deras balkong.
– Vassågod älskling, sa Sixten med en skämtsam ton.
– Tack sötnos, sa Tobias lika skämtsamt tillbaks när Sixten räckte honom brickan. Hoppas att det inte är så rörigt i köket efter dina härjningar?
Sixten bara flinade åt honom och inte förrän då såg Tobias att han inte hade något på överkroppen.
– Ifall du undrar så finns din tröja och t-shirt i torkmaskinen.
Sixten bara flinade och sa
– De gör inge, de ä bara skönt å svalka sej.
Tobias log mot honom och började äta av frukosten då det ringde på dörren.

Sixten såg lite förvånat bort mot dörren men gick ut i hallen för att öppna medan Tobias bekymmersfritt fortsatte att äta men hans frukost avbröts när Sixten kikade in i hans sovrum lätt gapande och sa förebrående
– Du sa aldri att du kände nån så snygg kille!
Tobias rynkade pannan och frågade med ansiktet vem det var eftersom hans mun var just då fylld av jordgubbsfil.
– De ä en enormt snygg blåhårig kille utanför din dörr.
Tobias höll på att gapskratta men lyckades hålla frukosten kvar i munnen och vinkade med handen för att visa att Sixten kunde släppa in honom när det plingade just en gång till. Sixten spärrade upp ögonen lite och verkade lite nervös men Tobias log bara medan Sixten vände sig om för att öppna dörren. Tobias kunde höra det kommande samtalet genom dörren tack vare att hans rum låg så nära ytterdörren.
– Öh, tjena, är Tobias inne?
Tobias hörde att det var Matti men han förväntade sig verkligen inte att höra Sixtens röst så nervöst som det hördes i ögonblicket efter, då när han var nervös hördes hans dialekt ännu tydligare än vanligt
– Öh … Aye, ja ä Tobias vän Sixten. Å du ä?
– Matti. Jag har inte hört Tobias prata om dig…
Tobias frustade tyst till, han kunde se framför sig Mattis förbryllade ansiktsuttryck när han fick se en halvt naken nervös kille i hans bäste väns lägenhet.
– Öm, nay, han å ja känner varann bara ytligt så å säga.
Tobias kunde inte nu hålla sig för skratt när han förstod hur ännu mera förbryllad Matti måste ha blivit av det svaret.
– Han ä i sitt rum, om du inte vet var de ä så följ bara skrattet.
Tobias skrattade lite högre och ropade lågt
– Här är jag Matti!
Snart kom Matti in i hans rum med blicken ut i hallen och höll på att säga något när han såg brickan i Tobias säng och sa då lite nervöst och fundersamt
– Är det något som du vill berätta för mig?
Tobias skrattade till och sa
– Du hade nöjet att träffa Sixten förstår jag.
Matti bara höjde ett ögonbryn men Tobias skakade på huvudet och sa efter ett bett i den sista rostade mackan
– Bara en kompis som kom igår kväll och sov över. Matti höjde sitt ögonbryn lite högre upp.
– I soffan! Tillade Tobias.

Matti nickade medan han gick och satte sig på hans sängkant medan han rafsade åt sig en rostad macka och tog ett bett av det. Sixten kom sedan in i rummet nu med t-shirten på och kastade en nervös blick på Matti innan han såg på Tobias och sa med en ton som avslöjade en liten nervositet under rösten
– Öh, tack att ja fick sova över i natt. Ä de nåt ja kan göra innan ja sticker?
Matti bara tog tuggor av Tobias rostade macka så han märkte inte av Sixtens nervositet och flackande blickar mot honom.
Men det gjorde Tobias som gissade att han innerligt ville stanna för Matti, Tobias hade sällan sett honom så men när han väl hade varit så, så hade han varit kär. Tobias tuggade lätt på underläppen men sa till slut
– Kan du inte röja undan efter dig i köket innan du går?
Sixten verkade lysa upp medan han nickade ivrigt och tog brickan som nu var tom från Tobias innan han gick mot köket.
Tobias insåg mycket väl att det kunde orsaka problem om Sixten blev alltmer och mer kär i Matti men han hade inte kunnat stå ut att se Sixtens ledsna ansikte om han hade fått gå därifrån. Matti skickade en liten förvånad blick mot Tobias men verkade inte ha märkt Sixtens förunderliga beteende, men också hade han inte träffat honom innan dess.

– Vem är den där typen egentligen?
Tobias svarade inte utan gick upp och klädde på sig.
– Det är nånting med honom…
Tobias stelnade till och vände sig om. Matti såg bort mot dörren och såg eftertänksamt efter Sixten, Tobias svettades lite av nervositet för han visste inte riktigt vad Matti egentligen tyckte om homosexuella, de hade aldrig pratat om det, aldrig haft en anledning. Dessutom så ville Sixten säkert att Tobias inte skulle berätta för Matti.
– Äh, det är inget. Han är alltid lite så där konstig, sa Tobias desperat.
Matti såg på honom men ryckte sedan på axlarna och sa
– Ska vi traska iväg strax då?
Tobias suckade osynligt lättat till och log mot honom
– Ja då, ge mig bara ett par minuter i badrummet.
På vägen dit så smällde Matti till honom över röven och sa skrattande
– Rappa på då!
Tobias flinade tillbaks och slog efter honom men missade och gick in i badrummet.




Prosa (Novell) av Skymningens Miia
Läst 458 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-09-07 23:34



Bookmark and Share


  Nico Zasha Kroik
Mohaha, nu börjar det likna något. Läste det här med spänning hela vägen. Och du skriver ju som en riktig författare nu, det tyckte jag inte att du gjorde de första delarna. Men nu är det ju bara underbart :D
2007-09-22
  > Nästa text
< Föregående

Skymningens Miia