Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ja, det är väl kanske inte viktigt att det bara var någon meter det handlade om. Och faktiskt den sten som står bakom mig på bilden på min sida. Jag var nio. Och blev räddad.


livrädd

Minns en sten
Där du räddade mig
Jag stod på den
Fiskade lugnet ur sjön.
Och mitt i kastet föll jag.
Du kom springande.
Kära bror.
Du sprang för att rädda mig.
Kilometer av dödsskräck
och stup på miljoner
mil, rakt ned.
Då kom du.
Dina händer och du räddade mig.




Fri vers av vissla
Läst 424 gånger
Publicerad 2005-04-17 21:30



Bookmark and Share

  Markattan
Räddande storebröder är härliga att ha. Fin text med både rädsla och lycka inbäddad.
2005-04-21

  madinsane VIP
så otroooligt vackert. älskade älskade storebror.. jag saknar så :(
tack, det berörde på djupet!
2005-04-17

    ej medlem längre
Här har du fått med det lilla barnets perspektiv riktigt bra, tycker jag!
2005-04-17

    Karl
Jo det är väl lycka, att vara liten och räddas av någon som är jättestor och stark.

Det råkar inte vara på Orust bilden är tagen?
2005-04-17
  > Nästa text
< Föregående

vissla
vissla