På en grusväg jag går...
Steg för steg finner jag nya tankar att fundera på...
Sten för sten tar jag upp för att sedan kasta en bit framför mig...
Men stenen jag precis kastade finner jag inte...
Likaså med vägen jag befann mig på...
Vart finner jag den igen?
Finns så många vägar att ta och just nu vet jag inte vilken jag ska välja...
Höger eller vänster?
Jag tar vänster för då kommer jag hem igen...
Väl hemma finner jag en karta som pekar ut vägen som var så rätt...
Jag väljer att prova den igen men denna gång har saker förändrats...
Nu måste jag finna en ny väg...
En väg som knappast kommer vara som den förra...
Hur kommer den nya se ut?
Rädd för det okända tar jag ett sista andetag...
Bestämmer mig därefter för att prova vägen som känns rätt...
För jag har inget annat val...
Den nya okända vägen kanske trotts allt är den som får mig på rätt väg igen...
Utan rätt svar går jag nu steg för steg på den nya vägen...
Men jag inser att den leder till den gammla...
Kanske är det här jag hör hemma trotts allt...
Kanske inte är nya vägar jag ska leta efter...
Utan ta vara på det jag har här och inse att jag har det bra...
För jag kan trotts allt fortfarande välja tusentals vägar i mitt liv...
Medans vissa bara kan välja mellan två stycken...
Döden eller leva i rädsla...

/Mikael Haaparanta