Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vindfararen

 

 

natten bär en plötslig längtan

som att översköljas

av en nästan ohållbar saknad

 

fast mer som en vind

som smeker mitt rum

 

det är så lätt att inbilla sig

att det är du

som söker mig av hela ditt hjärta

 

fast nej

du har aldrig varit här

och vad vet jag om dina vindar

 

 


Fri vers av Carlita
Läst 448 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2007-09-22 14:21



Bookmark and Share

  Thommy
Längtanfull och kul, vad vet jag om vindar, haha
2007-09-23

  VITRIOL
Vilken magi som nu än drabbade dig och ditt rum så tror jag att du är källan till den skönhet som den bär med sig. Beviset: dina ord här så skönskrivna berör.
2007-09-23

  stronza
lika bra som ett av dina stycken i \"beståndsdelar\"
2007-09-22

  Lena Krantz
Vackert om längtans mysterium. Vindarna far fram som de vill du!
;o)
2007-09-22

  Bodil Sandberg VIP
Verkligen en helt underbar dikt..som en aftonfläkt..dansande ur skymningens bleka ljus...applåder!!!
2007-09-22

  Nina V A
nej vad vet man om andras vindar annat än att de nog säkert finns liksom sina egna. Genom rum närvarande och nog står det fritt att önska innehåll i egen riktning, nice!
2007-09-22

  Patrick K
Vackert..
och mystiken i texten är underbar!
2007-09-22

  Död Mans Hand
Närvaror (hur säger man närvaro i obestämd plural?)
som radiovågor eller
vindar som du skriver
visst känns de
då och då
när man är mottaglig.

Gillar hur du tar ute-saker som vindar och någon person och placerar dem i ditt inne(rliga) rum, fast rum kan ju vara utomhus oxå föstoss.

fint kommunicerat.
2007-09-22

  hero40
En vindfaren skön text!
Som Carlita skriver
\"fast mer som en vind\"
Applåd!
2007-09-22

  Antropofagen
Edin Åhdal flög genom knoppen-kroppen i läsningen. Snyggt Carlita!
2007-09-22
  > Nästa text
< Föregående

Carlita
Carlita