De sov när du vakade
och du kunde inte säga mer
än att de ville dig väl
genom sina hjälplösa blickar

De krossar inte drömmar
stunden har bara varit så
att deras infrysta tendensers skrik
var ett rop om hjälp

***

När du så satt
och tittade ut mot världen
Formlösa munnars matande
Tanklösa formers vaknande