Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag rör mig lite, det är så vi vaknar.




ansats

 

 

det här rummet

har formats av en stad

 

nej flera städer

 

~

 

länge har jag

burit på en känsla

 

samman och isär

 

i det osynliga

är vi ständigt nakna

 

en förnimmelse

av att vi låter det ske

 

~

 

allt sammanfaller inte

precis vid den tidpunkt

då saker sammanfaller

 

det gör inte det

 

och det är så nära

att vi går vilse

i staden

 

 

 

 




Fri vers av Carlita
Läst 407 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2007-10-05 01:44



Bookmark and Share


  VITRIOL
Läser och berörs på ett ovant sätt. Ska försöka förklara: Du bevarar utan att konservera något drömskt och flyktigt. Ger det en existens. Skapar ett minne, en punkt av ny verklighet. Saknar ord i övrigt inför bevittnandet av sådan förmåga. Bokmärker!
2007-10-06

    Bodil Sandberg
Även den här är speciell och helt gôrläcker!!!!
2007-10-06

  Patrick K
blir inte mycket bättre än detta :) du avslutar så snyggt och smidigt!
2007-10-05

  Antropofagen
Finns inte en GPS som fungerar för den färden. Kompassen sitter mittmonterad. Känns det som.
2007-10-05
  > Nästa text
< Föregående

Carlita
Carlita