Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

frusen vinter på fönstret utanför

Jag minns
blickar under lugg,
te
och frusen vinter på fönstren
Jag minns händer som hoppade fram och tillbaka i takt med att din mun rörde sig.
Jag minns mina kinder som alltid rodnade,
mina händer som frös fram tills den dag du tog dem i dina
och du log det vackraste leendet och sa
att du nog faktiskt var tvungen att säga att du tyckte om

någon annan än mig.




Fri vers av Katariiina
Läst 554 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2007-10-11 19:36



Bookmark and Share


    Flisa
Det hade inget att göra med om texten är bra eller ej. Men jag kan ju säga att det där HOPPET var ett hopp som var nyttigt för textens välbefinnande.
2008-01-04

    Flisa
Oj. Oj. Hopp. Det blev liksom ett väldigt HOPP på slutet.
2008-01-04

    eventualiteter
okej, jag erkänner.
jag kommer inte på något smart alls att säga om hur hemsktfintotäcktbra du skriver.
förlåt.
men du är verkligen jättebra.
och det där slutet,
det gör bara ont.
<3
2007-10-13

    Tazara
Den var jättebra. Slutet var sådär obamhärtigt tragiskt som verkligenheten ofta kan vara! Tack!
2007-10-12
  > Nästa text
< Föregående

Katariiina
Katariiina