Ibland är jag 
som en cirkus
med bländande uppträden
och klingande musik
elefanter dansar tungt
och hästar lyfter stolt
och skräckslaget sina plymer
inför piskans knall
bredvid skuttande clowner
och nerviga trapetsnummer

Men när dammet
skjunker
strålkastarna slocknar
hörs suckar, gråt och gräl
härskar hunger
töms flaskor
utgjuts blod
bakom slitna tältdukar

Publiken
klistrar fast tillfälliga leende
med sockervadd
och osannolika lakritsklubbor 
är redan på väg hem
lagom till "Grannfejden"
där slagen är ett nöje
och till det torra Xboxblodet

Natten famnar trötthet
och fönstergluggar mörknar
i de slitna vagnarna
jag väntar
på att åter öppna ögonen
till
nästa dags föreställning
utan trygga skyddsnät

Och lydigt
bugar jag alla för applåderna!