Vi ska inte prata om
ifall du förtjänar det eller ej
Låt oss strunta i
Om det var Gud eller Slump
För endast en sak Är säker

Det tog sin tid
För mina tankar att famna
För mitt sinne att böja sig
Det faktum som bevisats
Du sa det aldrig rakt ut
Men visade det ändå

Jag levde länge och väl
I tron att jag var ensam
På toppen av berget
Sedan visade du för mig
Att toppen var över mina moln
Och överst låg Ett
Hus av Babylons himmelsföraktande stenar

Det hela var mycket enkelt
En lätt sak att fatta
Med förnuftets fasta hand
Men när du berättade
Vem huset tillhörde
Ekade jag likt en papegoja
Ett Geni?

Trots sin enkelhet
Gick jag vilse i sanningens labyrint
Tvingades ställa frågan
Och svaret blev
Givetvis
Är Du om någon värd det