Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Del 2


Sagan om fisken som knappast var en fisk

Tre, hundra, år. Väldigt korta ord för nånting så stort. Världen hade varit en plats av kaos då, en plats utan någon särskild ordning. En plats där marknadsekonomin hade tagit över. Allting kunde köpas för pengar, och allting var till salu. De starka köpte beskydd mot de fattiga, som svalt i rännstenen. Monopol fanns det gott om, och staten var bara ett gäng tjockisar i ett rökfyllt rum som fattade spökbeslut och byggde luftslott åt sig själva.

Farfadern iaktog honom nyfiket sin skapelse. Koden var så perfekt, reaktionerna så naturliga. Han hade kunnat vara verklig. Eller å andra sidan, det här var verkligare än vad "verkligheten" någonsin skulle vara. Han log, algoritmerna i hans kod var inte så pjåkig den heller.
De hade förflyttat sig, flugit över världen med hjälp av grabbens interaktiva lexikon. Tillsammans hade de stått på toppen av vulkaner och botten av djuphavsgravar. Det hade varit en högst upplyftande erfarenhet för den gamle mannen att återse världen han för så länge sedan hjälpt till skapa. Då hade de kallat den Ad Digitalus, en pixelvärld av människors drömamr och behov. Den var långtifrån perfekt, AD hade både naturkatastrofer och brottslighet. Man hade kunnat göra allting perfekt, men sedan insett att en sådan värld skulle inte kunna existera. En perfekt värld är ju trots allt en värld utan mål, och inför den nakna slumpen skulle människan bli vansinnig. Folk behövde mål, behövde linjer att rätta sig efter. Ett ramverk helt enkelt.




Prosa (Novell) av Laero
Läst 476 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-02-02 20:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Laero