-Självmord...? säger de

-självmord! säger jag

-självmord? frågar de

-varför är det fel att tänka så? säger jag

Efter nitton stolpar ser jag inget mer, kan ni se mer? frågar jag

-Självmord...? frågar de

-Ja självmord! säger jag, fattar ni inte jag vill dö

-Det tror vi inte, svarar de, vi tror att du behöver plocka blommor och umgås med släkten

-då tror ni fel, hör ni inte vad jag säger, lyssnar ni ens på mig!?

-självmord....nej det tror jag inte på, de delar blickar och ser skrattande på hur jag skär mig, en efter en faller lemmarna av, blodstänk efter blodstänk faller på deras läppar, de smackar dem av och säger sedan adjö för idag

-Snälla lyssna! varför kan ni inte låta mig dö

de lämnar rummet men de räddar aldrig mig

och jag fortsätter att tappa lemmar till jag inte längre har något kvar