Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svart opal

Brinnande hjärtan
Mina sorger
Ni åtrådde den glödande pärlan
Min själ föder

Se på när vintern kyler
Du håller i den svartaste opal
All kärlek du inte väger
Drar ner i den mörka stenens djup
Vänder bort från den vita stjärnan i kärnan
Och den väg den tog
Leder ut i okänd strävan
Skimrande, blinkande bort du dog
Rädd du dolde ditt ansikte.

Mot toppen leder mina vägar
Där ljuset brinner i evighet.
På toppen som jag kröner
Strålar stjärnan in
Kylda hjärtan ser ut genom regnets smattrande fönster

Nu så långt bort, där du valde det säkra
Dina tårar faller, du ser mina snår grönska
Dina tårar torkar, blicken domnar, du slängde iväg den svartaste opal
Den som födde din själ.




Fri vers av kw.
Läst 378 gånger
Publicerad 2007-12-02 14:42



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Oerhört vackert!
2010-04-27

  Carola Jeryd
Tror jag har löst gåtan!
Som vanligt oerhört vacker text.
\"Mot toppen leder mina vägar
Där ljuset brinner i evighet.\"
Bara såååå strålande!
Kramiz
2007-12-04
  > Nästa text
< Föregående

kw.