Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som en blomma

 

 

Som en blomma öppnar jag upp mina

knutna händerna framför dig

säger snälla, välj mig!

som ett solsken värmer

värmer du mina bröst

din omfamning blir min tröst

 

Som en blomma jag ler strålande mot en sol

Vi är det vackra varma sommarregnet

som faller till mina händer och ditt vackra ansikte

 

För ett tag där trodde jag att du lyssnade på mig

men ditt ansikte är av sten

i solen faller det sönder

din näsa faller, dina öron, dina ögon

till slut står du där framför mig

naken, ren från kött och blod

du ser mig inte

hör mig inte

 

Du doftar inte blommorna som vilar

Jag sitter lika naken, ihopkrupen

ber dig att vakna

men ur hålet som en gång varit din mun

pyser inget annat än rök och snart sprängs din skalle

ett ljud skriker genom luften som ångloket skriker

och snart sprängs verkligen din skalle

 

Ljudet verkar bära små vita män, kopior av dig

som kastar spjut efter spjut in i mina öron och får dem att blöda

Stenarna som faller från ditt ansikte spetsat mitt ansikte

som faller sönder i fyrkantiga bitar som blöder

jag är fullbordad




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 231 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-12-05 16:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*